Så säger Saba Ghebrezghi som är ledare i aktiviteten Bryggan, arrangerad av Sensus Kristianstad, om att kommunicera över språkbarriärer. Vid sex tillfällen i oktober träffas en grupp för att undersöka utbudet av föreningar och mötesplatser i staden. Fokus ligger på hälsa och genom samtal om livsstil och möten med olika föreningar i staden får man lära sig vad Kristianstad har att erbjuda och var man kan söka sig för att aktivera sig och lära känna nya människor.
Gruppen träffas i Sensus lokaler varje vecka och när jag kommer på besök är det tredje tillfället. Saba som leder aktiveten slänger sig mellan tigrinja och arabiska med de andra i gruppen och skrattar när hon berättar hur förvånad hon varit över att det har gått att damma av arabiskan. Manar Alrefaai som gör praktik på Sensus hjälper henne att tolka till arabiska när det behövs.
Dagens tillfälle består av besök på museet i Kristianstad och en omgång i bowlinghallen och vi promenerar från ställe till ställe för att lära oss att hitta i staden. På vägen till bowlinghallen pratar jag med Helen Weldu och Nasra Suleman Abdella som båda kommer från Eritrea. Helen älskar att läsa och bor lyckligt nog granne med biblioteket. Nasra tycker mer om att skriva och även Nasra kan lite arabiska och hjälper till att tolka mellan språken där det behövs. Hon berättar att hon har varit blyg tidigare men att hon blir modigare och modigare och vågar prata mer svenska.
I bowlinghallen får vi reda på att Kristianstad Bowling har ett damlag, ett herrlag och ett ungdomslag. Saba föreslår att vi ska starta ett bowlinglag för nyanlända och vi får veta att det inte är särskilt svårt att starta ett lag om vi är minst tre personer. Några bowlar för första gången och instruktören hjälper oss att hitta skor och klot som passar. Helen har knutit om sin slöja och Saba och Helen skämtar om att ”då är det allvar”, lite som att kavla upp ärmarna. Vi är en blandad grupp – några unga, några äldre, några tjejer, några killar – som pratar svenska, tigrinja och arabiska, alla på olika nivåer. Men vi hjälps åt att tolka och göra charader där det behövs och just när vi bowlar blir kommunikationen lättare, oavsett språk.
Saba sätter fingret på det när vi promenerar hemåt ”Du såg ju, barnasinnet kom fram” säger hon och skrattar. ”Jag tror att det är allt i ett, då kommer svenskan och allt det där också”. När vi pratar om valet av aktiviteter trycker Saba på att det som är fysiskt ofta är bra för själen också. Vi har pratat lite om det i gruppen tidigare och Khalid Alsafadi från Syrien säger samma sak – museet var trevligt men bowlingen är mycket roligare. Det är skönt att aktivera sig. På hemvägen lurar Saba in oss på en omväg genom tivoliparken, det börjar regna och Khaled och Helen tävlar om att komma snabbast till slutet av cykelbanan. Nästa vecka ska gruppen samlas i parken och gå till Naturum.