Det är torsdag och jag är på besök hos Röda Korset i Eslöv. För några månader sedan träffade jag sju kvinnor på etableringen på Arbetsförmedlingen som bad att få lära sig första hjälpen, och här står vi nu. Första hjälpen-informatörerna Margareta och Lotta har de tre senaste torsdagarna åkt hit från sin lokala Röda kors-krets i Hörby för att arbeta med utbildningen ”första hjälpen för alla” tillsammans med gruppen. Kursen är särskilt utformad för att träna första hjälpen på ett så enkelt sätt som möjligt. Syftet är att människor ska få ökat självförtroende att använda sina färdigheter i praktiken. Kursen hålls på lättare svenska med mycket bildstöd och praktiska övningar.
Gruppen brukar träffas en halvtimme innan stängningsdags på mötesplats Kupan – Röda Korsets second hand-butik som också har en liten servering. Agneta och Ulla-Britt från Eslövs Röda Kors-krets brukar vara med och bjuda på kaffe och stanna kvar för att låsa efter gruppen när de är klara. Deras roll har dock snabbt utvecklats – förra gången fick gruppen till exempel nöjet att träna framstupa sidoläge med Agneta som övningsobjekt.
Ramia och Mayssaa är först ut att prova dagens övning, hjärt- och lungräddning. Basema förklarar för mig att det är ganska tungt arbete eftersom man måste ha mycket tryck. Ramia och Mayssaa gör alla 30 kompressioner och Mayssaa brister ut i skratt när hon ska blåsa luft i dockan, det känns lite närgånget. Första hjälpen är ganska intimt och man måste prova på varandra för att verkligen lära sig. Det underlättar att ha nära till skratt. Margareta och Lotta är också duktiga på att bjuda på sig själva, vilket blir tydligt när vi får en uppvisning i hur man gör om någon sätter i halsen och inte kan andas. Margareta pratar plötsligt konstigt och blockerat, väser och hostar och pratar till slut inte alls och Lotta rycker in och gör Heimlich-manövern. Alla går in helhjärtat i varje övning och den ogenerade stämningen gör att alla vågar prova, skämta, öva. Gruppen låter sig inte besväras ens när Öyvind som är fotograf smyger sig på med kameran, ofta upprepar någon övningen så att han ska få en bra bild.
När Mayasa och Mayssaa provar Heimlich brister gruppen ut i skratt igen. Det är lite så det går till här, vi rör oss mellan koncentration, skratt och en och annan applåd. Mitt i underhållningen glöms dock inte tekniken bort, och Margareta är snabbt framme och instruerar hur Najlae ska tippa Ramia lite framåt för bästa Heimlich-effekt.
Snart byter gruppen till en mindre docka och börjar diskutera hur man gör när det är ett barn som behöver hjälp. Alla deltagarna har barn och många har varit med om akuta situationer som de varit tvungna att lösa själva. Silvana berättar om när hennes dotter satte i halsen och de var ensamma. Hon hade sett hur man skulle göra på Youtube och det fungerade. Lotta och Margareta uppmuntrar henne och säger att det är precis det som är så viktigt, att våga göra något själv, även om man känner sig otrygg. Silvana håller med. Nu är hon inte rädd, för nu vet hon, säger hon.
Margareta och Lotta säger att alla är så modiga i den här gruppen. Margareta minns sin första utbildning och då kände hon sig osäker och lite blyg. Men det går om man vågar! säger hon. Vi återkommer mycket till att just våga och att det är det viktigaste av allt.
Det här är gruppens sista utbildningstillfälle. De kommande veckorna ska de som vill få prova Röda Korsets andra aktiviteter och en lista går runt där gruppen får skriva upp sig, för en träff med arbetsgruppen som handarbetar och en träff ”behind the scenes” på Kupan. Efter att ha fått testa lite ”vanlig” verksamhet ska hela gruppen träffas igen och avsluta med julfika tillsammans med informatörerna och Eslövs Röda Korsare.