Intervju Simtränare M Tammam och verksamhetsansvarig Annelie Olsson på SK Ran
Föreningssamordnare Mikael Johansson för NAD i Malmö och fotograf Eddie Vega från Nätverket har besökt Segevångsbadet (som byggdes 1969) i norra delarna av Malmö i området Valdemarsro. Här finns den anrika simklubben SK Ran som firar 100 år om 4 år och driver anläggningen sedan 1981 tillsammans med Fritidsförvaltningen och Kirsebergs Stadsdelsförvaltning. Föreningen har under lång tid bestått av människor från många olika kulturer både i deltagare och ansvariga. Den har idag i stort sett också en 50/50 fördelning när det gäller män och kvinnor.
I klubben arbetar Kanslichef Annelie Olsson och Badmästare M Tammam som här nedan intervjuas och förevigats på bild. M Tammam fick genom NAD-kontakt med simklubben och började först med ett jobb på timmar som simtränare, men som sedan 1:a april i år utvecklats till en mer omfattande anställning.
Vi hälsas hjärtligt välkomna och efter en liten jakt på en försvunnen nyckel slår vi oss ner i hjärtat av klubbhuset, där många stora simstjärnor och -tränare slagit sig ner genom åren för att dis
kutera sin utveckling i träningen eller diskutera sin adept. Vi omgärdas av många blankpolerade priser från tävlingar runtom i rikets och världens bassänger, vilket genererar många fina bilder från Eddies sida.
Intervjun inleds med M Tammam, 32 år, som har en examen från idrottslärarutbildningen på universitetet i Aleppo i Syrien och som har arbetat som simtränare och livräddare. Han kom till Sverige på våren 2015 från Latakia i Syrien, en vacker stad vid havet.
Första frågan som inte rör det privata, är naturligtvis den mest väsentliga i sammanhanget, var lärde du dig simma och hur gammal var du?
Tammam berättar att han var 12 år gammal när han började simma i klubben El Atiyadh. Det visar sig att vi pratar med en stor mästare, eftersom han i sin simmarkarriär i Syrien vann 23 segrar på 50 fritt och var nummer 1 på Aleppos universitetet, nummer 2 i hela landet på just den distansen. Med de fysiska förutsättningarna som Tammam har, med en lång kropp och långa armar förstår en att han kan ta sig fram med en snabb hastighet i vattnet.
När vi går vidare med att fråga vad han har lärt sig om det svenska föreningslivet, så är det första svaret, ”tradition”. Men att han även har fått förståelse vilka funktioner som finns i en förening och hur strukturen är uppbyggd.
Många nyanlända personer har svårt att komma i kontakt med och väljer ofta att inte gå till föreningar. Ett tips Tammam vill ge andra nyanlända personer är att ta kontakt med människor som bott här länge eller hela livet och fråga dessa hur de kom i kontakt med människor för att komma in i samhället. Många av de som bott här länge eller hela livet har ofta koll på att du kan träffa människor i föreningslivet.
Tammam tycker också att Arbetsförmedlingen kunde hjälpa till med att informera mer om samhället vid sina träffar och även då föreningslivet.
I den tjänst som han har nu i klubben så innebär det att han bl.a. kollar så allt är okej med poolen och området, samt att hålla koll på personers tillhörigheter. När det är Skol-sim så är han med och tränar dem, vilket han kommer att göra mycket under hösten.
Vi lämnar Tammam som huvudperson för en liten stund och börjar prata med Annelie Olsson som är Kanslichef i SK Ran och vi får reda på att det hus (SK Rans klubbhus) vi sitter i, har föräldrar till aktiva varit med och byggt.
Detta samtal inleds även det med samma självklara fråga kring hur hon lärde sig simma och var. Som smålänning värmer det när Annelie säger att det var i Småland och närmare bestämt Urshult hon lärde sig simma som 4-5-åring. Annelie började som ideell ledare i SK Ran 1989, som senare har blivit olika tjänster.
Han hade de kunskaperna som behövdes, berättar Annelie när vi frågar om varför de valde att ge Tammam chansen. Klubben har även tidigare sett vinsten av att ha personer med både tränings- och språkkunskaperna. Språket har aldrig varit något hinder för att en person inte ska få chansen. I en fråga till Tammam om inlärande av det svenska språket så säger han att det går bättre med det nu, framförallt att han tar och har tagit till sig de svenska termer som används i verksamheten snabbt.
SK Ran har arbetat mycket med att försöka nå nyanlända personer. Förutom att de då har hjälpt till med att hjälpa Tammam genom NAD, har de också arrangerat Tidiga insatser för Asylsökande, TIA. I det arbetet har klubben bl.a. visat att det finns ett föreningsliv, oavsett om de ska stanna i SK Ran eller inte. Haft grundläggande utbildning kring hur simningen fungerar, ledarutbildning oavsett verksamhet och arbetet med barn. Målet har varit att få kontakten med andra människor och inte nödvändigtvis att det ska bli ledare i SK Rans verksamhet.
Med denna stora erfarenhet är det därför självklart att fråga Annelie om tips till var föreningar kan vända sig för att nå fler nyanlända människor: Besök boenden, skapa kontakt med kontakter på boenden och Arbetsförmedlingen. Ha kontakt med föreningsrepresentanter från andra verksamheter.
Hela den här texten har gått i ett positivt tecken och vi vill lämna läsaren med ytterligare ett stycke av den varan.
Tammam upplever att han sedan anställningen i SK Ran har en stabilare hälsa, framförallt i och med att det finns ett kontrakt som säkrar den personliga framtiden ett tag.
Men hälsan har självklart påverkats av känslan av att vara i en familj, där alla stöttar varandra och hjälper varandra. Både anställda och ideella gör mycket socialt tillsammans.
Vi tackar Tammam och Annelie för deras tid och önskar dem och klubben lycka till i sina fortsatta verksamheter.
Mikael Johansson, Föreningssamordnare NAD Malmö