Fotbollens språk – på Korpen i Malmö

korpen-bloggKorpen Malmö vill erbjuda personer som är nyanlända i Sverige möjlighet att träna fotboll och skaffa en teoretisk grund för hur det fungerar när det gäller träning och tävling. Under tio tillfällen träffas arton män och tränar fotboll, fotbollsspråk och ledarskap tillsammans med Korpens Johan Jönsson.

När jag kommer på besök förvarnar Johan och säger att det blir ett kort teoripass idag, sist drog teorin ut på tiden och Johan är skyldig gruppen lite speltid. Han frågar spelarna vad som hände förra veckan när de kom överens om att det bara skulle pratas svenska på planen. ”Det blev knäpptyst” konstaterar Johan och laget skrattar. Dagens träning inleds därför med en lektion i ”fotboll på svenska”. Johan kastar bollen till en av spelarna som är målvakt. ”Bra räddning!”. Vi går igenom orden. Målvakt. Räddning. Skott. Pass. Diskuterar olika positioner på planen och tar kända spelare till hjälp för att räkna ut vad orden betyder. Spelarna hjälps åt att påminna varandra om svenskan under träningen.

Mohammad Al Tarazi kommer från Syrien och det första han frågar mig är om jag är journalist. Det visar sig att Mohammad själv hunnit läsa fyra år av sin journalistutbildning i Syrien innan kriget bröt ut. För att bli journalist i Sverige måste man vara väldigt duktig på svenska, därför är han noga med att bara prata svenska och inte ta den enklare vägen och prata engelska som han redan behärskar. Vi kommer överens om att Muhammad ska ge mig lite journalist-feedback när texten är klar. Muhammad säger att det är väldigt trevligt att ha något roligt att göra på sin fritid och få en extra möjlighet att prata svenska men att vi samtidigt får se om det finns tid att fortsätta i Korpen direkt efter aktiviteten.

Hamada Haj Ahmad lånar ut sin systemkamera till mig under träningen. Han vill inte kalla sig fotograf men hjälper mig att få till snygga bilder när han inte spelar. Hamada har precis påbörjat SFI och ska även fortsätta sina engelskastudier i Sverige för att kunna avsluta sin master. Han berättar att han till slut vill bli kommunikationsingenjör, han är duktig på telefoner och datorer och kan laga det mesta.

Jag inser snabbt att jag borde kommit ombytt. Många i laget välkomnar mig, rent av uppmanar mig, att vara med och spela. Nu får jag istället nöja mig med att hänga på avbytarbänken och prata med spelarna när de pausar. När det är Nour Eddin Kebbehs tur på bänken säger han att aktiviteten är bra eftersom man som nyanländ i Sverige annars sitter hemma mycket i väntan på beslut eller SFI. Det är bra att få komma ut och träna varje vecka. Hemma i Syrien har han pluggat elektroteknik på universitetet och håller nu på att göra klart SFI:n så att han kan gå vidare till grundskola och gymnasium för att sedan kunna avsluta sina studier.

När jag frågar spelarna om vem som leder verkar få hålla koll på ställningen. Det är uppenbart viktigare att spela än att vinna.