Sedan januari 2017 har NAD breddat verksamheten. Förutom att arrangera NAD-aktiviteter så samverkar vi nu med kommunerna och lokala idéburna organisationer för att sprida kunskap om vad föreningsliv och studieförbund är och hur man kan engagera sig.

En del i detta arbetet är att vi erbjuder kommunerna möjlighet att starta upp och lokalt anpassa den beprövade metoden ”Integration i Förening”. Metoden består i en 60-90 minuters presentation anpassad för målgruppen, på enkel svenska, där vi i dialog med deltagarna går igenom vad det innebär att vara medlem, begreppet fritid, hur en förening och ett studieförbund fungerar, historia kring folkbildning och föreningsliv i Sverige, vad det finns för idéburna organisationer på orten med mera. Vi erbjuder även stöd/matchning för de som är intresserade av att hitta en aktivitet, ett engagemang i något.

Metoden kan användas i SFI-klasser, som en del av samhällsorienteringen eller i introduktionen på AF, eller i ett annat sammanhang där vi når nyanlända personer i grupper. Det NAD-samordnarna arbetar med nu är att informera om metoden, föra dialog med kommunen om lokala behov och förutsättningar för att sedan starta upp lokala piloter tillsammans med kommunerna. Vi utvärderar sedan och jobbar för att på sikt hitta en samverkan mellan kommunen och en lokal idéburen aktör som kan hålla i informationen. Detta kräver dels att en samverkan byggs upp och i de flesta fall behövs även en finansiering för att det ska bli långsiktigt hållbart.

Detta är ett arbete som tar tid och vi har ännu inte hunnit få igång en dialog i alla kommuner. Men under 2017

kom ett par lokala processer igång och under 2018 kommer vi förhoppningsvis komma igång i fler kommuner.

I Kristianstad har vi under förra året både genomfört en lyckad pilot och i samverkan med kommunerna Östra Göinge, Bromölla och Kristianstad startat ett §37-projekt som heter ”Plats för engagemang”. Studieförbundet BILDA leder detta arbetet där nyanlända personer får ta del av en lokalt anpassad variant av metoden ”Integration i förening” som en del av deras introduktionsveckor på Arbetsförmedlingen.

NAD-samordnare Emilia Angel berättar:

”I NAD har vi sedan tidigare berättat väldigt kortfattat om föreningar, idéburna organisationer och studieförbund när vi har haft informationsmöten på Arbetsförmedlingen om NAD-aktiviteter. Nu kan vi ge den informationen mycket mer grundligt, visa hur de hittar aktiviteter lokalt och dessutom inspirera deltagarna att ta egna initiativ utifrån deras intressen”

”Alla kan ju inte få en NAD-aktivitet i sin etableringsplan, och på detta vis kan vi hjälpa fler att på egen hand hitta sammanhang och aktiviteter där de kan delta. Plats för engagemang ger även en bra ingång inför en NAD-aktivitet, det blir enklare att förklara föreningsliv och studieförbund och varför det är positivt att engagera sig på sin fritid”

Projektledaren för Plats för engagemang Johanna Axelsson berättar om hur verksamheten är uppbyggd och vilka lärdomar som finns hittils:

”Jag träffar varje vecka deltagare i mindre grupper på mellan 5 – 10 personer. Tanken med upplägget är att det ska vara så lite föreläsning och så mycket dialog som möjligt, med bikupor och andra övningar där alla får vara delaktiga. Vi vill att deltagarna ska gå därifrån med en positiv känsla där de har fått reflektera över sina intressen och hur man skulle kunna ta dessa vidare i föreningar, studiecirklar eller andra slags aktiviteter. Vi fokuserar också mycket på hur:et, var hittar jag information om vad som händer i min kommun, vilka föreningar och aktiviteter finns? Och vart kan jag vända mig för att få hjälp med detta? Här har vi också börjat med drop-in tider där den som vill kan komma för att spåna kring vad man kan göra med sina intressen, hitta lämpliga aktiviteter och ta kontakt.  Tillsammans med kommunerna kommer vi också under 2018 att hålla informationen i olika forum och på olika mötesplatser för att testa nya vägar att nå ut till målgruppen och fånga upp intressen. Detta kan vara på olika mötesplatser, kopplat till familje- och mottagningsenheter, SFI eller i samband med andra lokala arrangemang.”

”Vad gäller lärdomar.. Först och främst brukar det vara väldigt uppskattad information. Mitt intryck är att folk uppskattar att få förståelse för den sociala kontext som föreningslivet och andra ideella verksamheter innebär, och att det faktiskt kan vara ett sätt att stärka sin etablering. Deltagarna har ofta inte varit på orten mer än i några veckor eller månader och förvånas ofta över mångfalden som ju faktiskt finns men som kanske inte är så uppenbar, speciellt på de mindre orterna. Vi ser i dialogen med kommunerna att man inom många olika kommunala verksamheter och förvaltningar ser just ser behovet av att jobba aktivt och med frågor kring aktiv fritid och föreningsliv. Det är ju också en pågående process där vi genom samarbetet lär oss mer om hur vi kan jobba vidare med att skapa ett mer tillgängligt och inkluderande lokalt föreningsliv, och där informationsspridning bara är ett första steg. Vi tittar även på möjligheten att fortsätta utvecklingen av metoden i nordöstra Skåne.

Kävlinge är ett annat exempel där vi sedan hösten 2017 genomför en pilot på Kävlinge Lärcentrum – 1-2 gånger i månaden har NAD-samordnare varit i Kävlinge och träffat SFI-deltagare tillsammans med lärare för att diskutera föreningsliv, engagemang och för att skapa stötta nyanlända som vill engagera sig.

Kommunens flyktingsamordnare Christine Halldén berättar:

” Höstens informationsträffar tillsammans med Integration i förening var bra, informativa och mycket uppskattade av Sfi-eleverna på Lärcentrum, varför vi bokat in 5 nya träffar under vt -18. Vi på Lärcentrum sätter ett stort värde på dessa träffar och hoppas detta bara är starten på ett långsiktigt, viktigt hälsoarbete för de nyanlända. När det gäller föreningslivet i kommunen så är Kävlinge Lärcentrum önskan att arbeta ihop sig med Kultur och fritid för att få igång ett aktivt, hållbart hälsoarbete/tänk för kommunens nya medborgare.”

 

Trelleborg en regnig torsdag kväll i ABF:s lokaler på Gasverksgatan. Jag och min kollega har kört från Malmö för att hälsa på en NAD-aktivitet. I den här aktiviteten får deltagarna möjlighet att sy på måndagar och laga mat på torsdagar. Deltagarna är alla kvinnor från Syrien förutom en kvinna som är från Somalia. När vi kommer in i lokalen slås vi av en underbar doft av orientaliska kryddor och det hörs ett och annat skratt från köket. Vi bli emottagna av aktivitetsledaren som lyser upp när hon börjar prata om gruppen hon leder. Idag är det dock deltagarnas dag där de lagar mat från Mellanöstern och det märks att de trivs i sällskapet.

På frågan om de varit med i någon liknande aktivitet tidigare svarar alla nej, vi bor här i Trelleborg och har aldrig varit utanför stan, vi går mest i skolan och försöker lära oss språket. Vad önskar ni mest? Att våra familjer och barn har det bra, att barnen lär sig mycket i skolan och får chansen att växa upp utan krigets påverkan. Vi är tacksamma att få vara i Sverige, vi har alla varit här i 2 år. Hur känns det att vara med i en NAD-aktivitet? Jättekul, vi visste inte riktigt hur det skulle bli men det är svårt att förklara glädjen att få träffa andra och göra roliga saker. Vad har ni lärt er under tiden ni haft aktiviteter?

Vi har lärt oss lite om svensk mat, och att sy med maskin, det har vi inte gjort förut, och lärt oss mer svenska, vi tränar mycket på det. Skulle ni vilja vara med i fler NAD-aktiviteter? Oja, det vill vi, vi skulle vilja åka till andra ställen i Skåne, kanske besöka Malmö eller Lund och Kristianstad, lära oss mer om vår närhet. Jag vill lära mig simma. Säger en kvinna, de andra stämmer in.

Kvinnorna bubblar med saker de vill prova och det är styrkan med att kunna erbjuda de som är i etableringen aktiviteter. Den här gruppen med kvinnor var en prioriterad grupp som Arbetsförmedlingen ville få ut i aktivitet så fort som möjligt eftersom de inte mådde speciellt bra. När jag nu fått möjlighet att prata med deltagarna så känns det som att de fått någon sorts gnista tillbaka, det syns i ögonen och sättet de pratar. Det är därför NAD- uppdraget är så viktigt, vi ger människor möjligheten att under etableringsperioden få fokusera på positiva aktiviteter som lyfter självförtroende och hopp. Det kommer förhoppningsvis smitta av sig på deras resa framåt. För min del som NAD-samordnare var det här besöket viktigt och väldigt trevligt. Att få träffa de här deltagarna ger så mycket tillbaka och det gör också att jag får se vad aktiviteterna verkligen ger människor.

/Matti Sutinen, NAD-samordnare sydöstra Skåne

 

 

Det är torsdag och jag är på besök hos Röda Korset i Eslöv. För några månader sedan träffade jag sju kvinnor på etableringen på Arbetsförmedlingen som bad att få lära sig första hjälpen, och här står vi nu. Första hjälpen-informatörerna Margareta och Lotta har de tre senaste torsdagarna åkt hit från sin lokala Röda kors-krets i Hörby för att arbeta med utbildningen ”första hjälpen för alla” tillsammans med gruppen. Kursen är särskilt utformad för att träna första hjälpen på ett så enkelt sätt som möjligt. Syftet är att människor  ska få ökat självförtroende att använda sina färdigheter i praktiken. Kursen hålls på lättare svenska med mycket bildstöd och praktiska övningar.

Gruppen brukar träffas en halvtimme innan stängningsdags på mötesplats Kupan – Röda Korsets second hand-butik som också har en liten servering. Agneta och Ulla-Britt från Eslövs Röda Kors-krets brukar vara med och bjuda på kaffe och stanna kvar för att låsa efter gruppen när de är klara. Deras roll har dock snabbt utvecklats – förra gången fick gruppen till exempel nöjet att träna framstupa sidoläge med Agneta som övningsobjekt.

Ramia och Mayssaa är först ut att prova dagens övning, hjärt- och lungräddning. Basema förklarar för mig att det är ganska tungt arbete eftersom man måste ha mycket tryck. Ramia och Mayssaa gör alla 30 kompressioner och Mayssaa brister ut i skratt när hon ska blåsa luft i dockan, det känns lite närgånget. Första hjälpen är ganska intimt och man måste prova på varandra för att verkligen lära sig. Det underlättar att ha nära till skratt. Margareta och Lotta är också duktiga på att bjuda på sig själva, vilket blir tydligt när vi får en uppvisning i hur man gör om någon sätter i halsen och inte kan andas. Margareta pratar plötsligt konstigt och blockerat, väser och hostar och pratar till slut inte alls och Lotta rycker in och gör Heimlich-manövern. Alla går in helhjärtat i varje övning och den ogenerade stämningen gör att alla vågar prova, skämta, öva. Gruppen låter sig inte besväras ens när Öyvind som är fotograf smyger sig på med kameran, ofta upprepar någon övningen så att han ska få en bra bild.

När Mayasa och Mayssaa provar Heimlich brister gruppen ut i skratt igen. Det är lite så det går till här, vi rör oss mellan koncentration, skratt och en och annan applåd. Mitt i underhållningen glöms dock inte tekniken bort, och Margareta är snabbt framme och instruerar hur Najlae ska tippa Ramia lite framåt för bästa Heimlich-effekt.

Snart byter gruppen till en mindre docka och börjar diskutera hur man gör när det är ett barn som behöver hjälp. Alla deltagarna har barn och många har varit med om akuta situationer som de varit tvungna att lösa själva. Silvana berättar om när hennes dotter satte i halsen och de var ensamma. Hon hade sett hur man skulle göra på Youtube och det fungerade. Lotta och Margareta uppmuntrar henne och säger att det är precis det som är så viktigt, att våga göra något själv, även om man känner sig otrygg. Silvana håller med. Nu är hon inte rädd, för nu vet hon, säger hon.

Margareta och Lotta säger att alla är så modiga i den här gruppen. Margareta minns sin första utbildning och då kände hon sig osäker och lite blyg. Men det går om man vågar! säger hon. Vi återkommer mycket till att just våga och att det är det viktigaste av allt.

Det här är gruppens sista utbildningstillfälle. De kommande veckorna ska de som vill få prova Röda Korsets andra aktiviteter och en lista går runt där gruppen får skriva upp sig, för en träff med arbetsgruppen som handarbetar och en träff ”behind the scenes” på Kupan. Efter att ha fått testa lite ”vanlig” verksamhet ska hela gruppen träffas igen och avsluta med julfika tillsammans med informatörerna och Eslövs Röda Korsare.

                      

Soroptimistklubben i Hässleholm  har haft en utfärd till Skarhults slott för att besöka slottets utställningar och ta del av slottets- och kvinnornas historia under fem sekler.

Vi som besökte slottet var kvinnor från olika nationaliteter och åldrar. Klubben i Hässleholm driver ett projekt ”Kvinna möter Kvinna” ett projekt för klubbsystrar och invandrarkvinnor från flera olika länder som studerar på RSFI och SFI. Studiebesöket var en del i momenten kultur- och svensk kvinnohistoria.

Tack vare vår medhavda tolk fick alla i gruppen en inlevelserik berättelse av guiden om slottets intressanta historia och de utmaningar som dessa driftiga slottsfruar har levt- och regerat under. Dessa kvinnor har genom eget mod och handlingskraft avgjort slottets intressanta kvinnohistoria  – Den dolda kvinnomakten.

Berättelsen om kvinnorna på Skarhult blir en symbol för hur livet och möjligheterna för hur svenska kvinnor tagit sig fram politiskt, socialt och ekonomiskt under motsvarande tid. Mycket nöjda med slottsbesöket intog vi som avslutning en enkel och

god måltid i slottskällaren

För Soroptimistklubben

Lena Segerholm